anushejs

Hejsan.
Jahapp då var det söndag & jag sitter vid datorn, ångrar att jag inte åkte hem innan idag.
Hade man haft ett bekymmer mindre. Men det är väl så det ska vara. Eller något. Just nu kommer jag inte på något vettigt att säga, bara det som rör sig inom mig.
När två lika envisa personer är i samma rum, rasar allt känns det som.
Usch vad jag är ledsen idag.
Men sådana här dagar har vi väl allihopa?

Jag vet inte riktigt vad som rör sig i mitt huvud.. Men det som skulle bli en bra början på ett nytt år har ialalfall bara rasat sönder.. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. När man känner sån frustration till någon man älskar så djupt? Det är väl en obesvarad fråga jag alltid kommer ha med mig iallafall.
Tänk om man hade fått känna sig omtyckt för en dag & att man hade fått göra si&så för att man har ont eller något liknanade. Jadu, tänk om...

Idag är det världens deppdag men jag ska väl överleva det tillsammans med mig själv..
Att jag skulle gå igenom detta en gång till helt jävla själv trodde jag inte. ALDRIG. Har ni tänkt på det? Att en liten obetydlig mening kan förstöra så himla mycket?

Att det bästa man har varit med om bara kan ta slut så?! bara på en dag? Det visste jag inte.. Men jag kände på mig någon stans att det inte var något vi kommer klara av.. Men jag hoppades så innerligt att jag hade fel.. 
Nu ska jag ta en paus från allt och bara ta hand om mig själv. 
tjing Anushejs.